EUs ekonomi växer medan Storbritanniens krymper

Storbritannien går efter Brexit-beslutet mer och mer mot ett splittrat land med ekonomisk tillbakagång och utan tydliga mål. Det skriver den samhällsekonomiska skribenten Marianne Björklund i en artikel i DN den 17 juni 2017. Landet liknar i och med detta något som Brexit-anhängarna ville lämna genom utträdet ur EU.

Att unionen bland annat försämrade landets ekonomi genom sin regeltunga byråkrati tillhörde ett av de tunga argumenten för ett EU-utträde för Storbritannien. Men sedan utträdet blev ett faktum har löften i landet redan brutits och debatten har mer och mer övergått till en diskussion om hur landets relation till EU ska kunna upprätthållas i framtiden.

Som ett ödets ironi för britterna ser det dessutom ut som om vinden har vänt på flera punkter inom den Europeiska Unionen. Detta gäller också ekonomin som till skillnad från Storbritanniens är på uppgång.

EU:s ekonomi

Den ekonomiska politiken inom EU stöder tillväxt i medlemsländerna genom att satsa pengar i transport, energi samt forskning. 2015 låg unionens BNP på 14 600 miljarder. EU är tillsammans med USA och Kina den största aktören inom världshandeln och man står för 20 procent av handeln, trots att befolkningen endast uppgår till 6,9 procent av befolkningen i världen. Cirka 62 procent av utrikeshandeln i EU sker mellan medlemsländerna.

Europa 2020

Inom EU pågår sedan 2010 en tioårig ekonomisk strategi för tillväxt, jobb samt hållbarhet i regionen. De övergripande målen är fem till antalet och gäller:

  • Sysselsättning: 75 procent av personer mellan 20 och 64 ska arbeta.
  • Forskning och utveckling: 3 procent av BNP ska investeras i forskning och utveckling.
  • Klimatförändring och hållbar energiförsörjning: mål för minskade utsläpp, förnybar energi och energieffektivitet.
  • Utbildning: mindre än 10 procent elever som inte har gymnasiebetyg samt minst 40 procent av 30 till 34-åringar med högre utbildning.
  • Kamp mot fattigdom och social utestängning: minst 20 miljoner färre människor som lever i fattigdom och social utestängning.

Relationerna mellan Storbritannien och EU i framtiden

Den 19 juni inleddes förhandlingarna om Brexit. Dessa beräknas vara klara i mars 2019. De frågor som då ska diskuteras gäller:

  • Rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa.
  • Hur mycket Storbritannien ska betala för utträdet ur EU – unionen driver för en summa på upp till 100 miljarder euro, vilket landet inte vill gå med på.
  • Om EU-domstolens lagar ska gälla Storbritannien i framtiden.

Efter att förhandlingarna är klara väntar ett av tre scenarier, skriver Marianne Björklund:

  • En tullunion mellan parterna, vilket ger länderna rätt till handel utan importtullar samt en gemensam tull mot övriga länder. Detta innebär att Storbritannien saknar möjligheter att ingå handelsavtal med andra regioner.
  • Storbritannien ingår ett avtal som liknar det EES-avtal som Island, Norge och Liechtenstein ingår med unionen. Med detta sker handeln utan tull och dessutom måste man följa EU-lagarna för den inre marknaden. I detta fall saknar Storbritannien möjligheter att påverka lagarna, samtidigt som EES-avtalet innebär en hög avgift till unionen.
  • Om inget avtal sluts regleras handeln mellan parterna av Världshandelsorganisationen, WTO. Det innebär att allt handel mellan Storbritannien och EU kommer att förläggas med tullavgifter.

Related posts